LR-blogg

är växthusgaser?
Det är själva orsaken till att vi idag upplever den starka växthuseffekten. Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna, följda av dikväveoxid och metan. Den växthusgas man oftast pratar om är koldioxid. Halten av koldioxid i atmosfären är nu av allt att döma den högsta på 20 miljoner år. Människans förbränning av kol, olja och naturgas ökar koldioxidhalten, liksom röjning av skog. Utsläppen av metan är mycket mindre, men exempelvis kor och risodlingar under vatten ger ifrån sig metan. Metan är drygt 20 gånger kraftfullare som växthusgas än koldioxid. Dikväveoxid (lustgas) skapas till exempel vid gödsling av åkermark. Halten i dag är den högsta på tusen år. Andra växthusgaser än de fyra nämnda är HFC (fluorkolväten), svavelhexafluorid samt freoner.

är växthuseffekten?
Atmosfären släpper igenom solstrålning, som tas upp av jordytan eller studsar tillbaka. Is skickar tillbaka 90 procent av solenergin, medan havsvatten tvärtom suger upp 90 procent. Växthuseffekten har fått sitt namn av att atmosfären är ungefär som glaset i ett växthus. När solstrålningen släppts in och tagits upp av jordytan hindrar glaset den skapade värmestrålningen från att passera ut i rymden. Naturligt finns en växthuseffekt, som gör att temperaturen vid marken är drygt 30 grader högre än den annars skulle ha varit om atmosfären inte haft någon växthuseffekt. Det man i dagligt tal kallar växthuseffekten är att växthusgaserna som människan släpper ut förstärker "glaset", vilket ökar värmen på jorden.

händer när växthuseffekten höjer jordens medeltemperatur?
På olika platser händer olika saker. För det första ökar temperaturen inte jämnt över hela jordklotet. Värmen ökar snabbare över landområden än ute till havs. I ett av de scenarier forskarna räknat på, där jordens medeltemperatur ökar med 4,4 grader till 2100, så innebär det åtta graders temperaturökning i till exempel Sibirien och Kalahari-öknen i sydvästra Afrika. I ett område kan en temperaturökning leda till ökad nederbörd, i ett annat område som redan i dag är varmt kan den leda till torka.

kan man göra för att (tillfälligt) stoppa koldioxidens effekter?
Ja, genom att pumpa ner och lagra den i jordens innandöme. Det gör norska Statoil. De har hittat håligheter i sandstensberget 900 meter under Sleipnerplattformen i Nordsjön, som ser ut ungefär som en bikupas honungskaka. Där kan hela Europas utsläpp av koldioxid de närmaste 500 åren lagras, enligt Statoil. Själva började de pumpa tillbaka koldioxid som frigjordes vid naturgasborrning och numera lagrar de en miljon ton koldioxid om året. Men Statoil konstaterar också att det skulle kosta enormt mycket pengar att leda alla Europas koldioxidutsläpp till håligheterna.

kan man förutse för ändringar i det globala klimatet i framtiden?
Enligt klimatsimuleringar kommer en fortsatt ökning av växthusgaser i atmosfären att påverka jordens klimat genom den förstärkta växthuseffekten. Sådana klimatberäkningar genomförs på en rad håll i världen.
Klimatmodellerna visar att med fortsatta utsläpp kan jordens medeltemperatur öka med 1,4-5,8 grader på hundra års sikt (mellan år 1990 och år 2100). Havens medelhöjd skulle samtidigt öka med uppskattningsvis 9-88 cm. Den globala nederbörden skulle också öka, dock med en ojämn geografisk fördelning. På vissa områden kan nederbörden regionalt minska.
En del av osäkerheten kring hur mycket temperaturen beräknas stiga i framtiden på grund av utsläpp beror på ovissheten om hur stora utsläppen kommer att bli i framtiden. Dagens klimatmodeller är inte heller perfekta utan bygger på förenklade och delvis bristfälliga beskrivningar av klimatsystemet. Det behövs ytterligare forskning inom en rad områden, till exempel havens roll i klimatsystemet samt meteorologiska processer som molnbildning och strålning. Samverkan mellan vegetation och atmosfär är också ett område som utvecklas.

kommer man se för förändringar i det svenska klimatet?
I Sverige arbetar man med klimatscenarier till exempel inom forskningsprogrammet SWECLIM, för att analysera vilka regionala följder den förstärkta växthuseffekten skulle kunna ge. De hittills framtagna resultaten pekar på att med dagens utsläppstrender ökar den nordiska årsmedeltemperaturen på hundra års sikt med närmare 3-4 grader. Höjningen skulle bli ojämnt fördelad under året; 4-5 grader under vintern och 2-3 grader under sommaren. Höjningen fördelas ojämnt även geografiskt; med en något större förändring i de norra delarna än i de södra delarna. Samtidigt ökar troligen nederbörden, för hela Sverige kanske med mellan 10 och 15%. I södra Sverige visar klimatmodellerna egentligen inga större förändringar mot idag, men i norra Sverige kan nederbörden öka med upp till 20-30%.


Har ni några frågor ni vill få besvarade, skriv ett inlägg nedan!

(Källor: aftonbladet.se, smhi.se)


Skribent: Rebecka